7/7


Befinner mig just nu på ett flygplan ca 10.000 meter upp i luften på väg mot New Orleans. Kl är 22:00 lokal tid och vi är ungefär 2 timmar försenade. Anledningen? Våran lilla plåtlåda rymmer 80 personer, där den ena jäveln är dummare än den andre. Under tiden vi står inne vid gaten ramlar det in ett franskt monster som tycker att det är en utomordentligt trevlig idè att parkera bakom arslet på oss, stänga av motorerna, kasta bort nyckeln och sen gå därifrån. Just det AirFrance-planet rymmer ca 600 passagerare. Med andra ord, man lägger inte bara i backen och trycker bort skiten. Vi stod där vi stod och missade vår slot-tid. Tack Frankrike.

Igår var det fredag kväll i New York. Efter sängbärsen så var det utgång. Startade med middag på en italiensk restaurang som var barnsligt fin i kanten. Det var servitörer mest överallt. Hade inte en tanke på mat när vi satte oss och var inte alls hungrig. Satt mest och skrattade åt sällskapet. Jag slutade dock att skratta jävligt omgående när notan kom in och jag fick syn på att det vattnet vi haft på sidan om, av modell kranvatten typ, kostade 100:- flaskan. Det kunde blivit en scen av det hela, men Fredrik började paniksvettas av situationen, slängde upp hela summan och sen lunkade vi därifrån.

Promenerade upp ett kvarter och klev även denna kväll in på ett ställe vi terroriserat förra resan. 230 and 5th heter det och är en stor takterass med gedigen servering. Vi drack grogg och hade det kul. Alla utom Melker, som lider mest av tidsomställningen. Från ingenstans blir grabben akut trött. Under tiden han sitter och pratar (lyssnar på) Fredrik så öppnas hans mun mer och mer och ögonen sluts milimeter för milimeter. En rätt komisk syn må jag säga. Där sitter han, med sprit i handen, musik dånandes runtomkring, folk överallt, på ett tak i New York - Och somnar. Sittandes. Likt en proppmätt 2:åring som faller rakt ned i spagettin av utmattningen. Han lyckas dock ta sig i kragen (Ytterligare ett brandtal av undertecknad) och kommer in i matchen på ett imponerande vis. Det blev efter någon timme till att byta ställe (Vi blev mer eller mindre tvångsförflyttade) och rörde då oss närmare ned mot hotellet. Stövlade in på en bar med ruskigt bra livemusik. Trist nog fick vi lyssna i 25 sekunder innan bandet bestämde sig för att det var dags att packa ihop prylarna och åka hem. Blev någon timme för oss där ändå innan vi gick hem och slöt våra jack.
 
Lördagen visste vi inte riktigt vad vi skulle göra av. Schemat som fanns var att vi skulle befinna oss på flygplatsen klockan fem och behövde ta en taxi från hotellet runt kl fyra. Så vid elvatiden gav vi oss ut för strosning. Tog oss till Central Park där vi ömsom promenerade, ömsom låg utslagna på gräsmattor och bänkar.  Värmen och den kvava hettan var extremt påtaglig idag. Med pannor blanka som nysilver låg/satt vi och tittade på folk. Finns gott om original. Bäst var nog ändå den ryska modern som ledsnade på sina osnutne son som pillade på någon pryl han tydligen inte fick pilla på. Modern gjorde det enda rätta - Kraftfullt som en sibirisk björn sopade hon till grabbhalvan så att han föll till marken. Det var en örfil som hade sänkt mig rakt upp och ned. Lillkillen ställde sig bara upp och ruskade av sig smärtan efter ett par sekunders tyst snyftande. Det var virke i den där.

New Orleans står nu på programmet. När och om vi väl kommer fram så har jag ingen aning om vad det kan bli redan ikväll. Känslan är att kan vara bra att sova. PW kommer med största sannolikhet vilja gå ut (För han är en dålig människa som påverkar oss andra negativt gällande alkoholsyn) vi andra kommer nog vilja sova. PW vinner förmodligen den dragkampen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0