norrasthlm

Våran Dodge Charger river just nu iväg från en parkeringsplats längs med Panama City Beach. Dagens rattvridare är herr Melkersson. Hans första sträcka bakom styrdonet denna resa. Vi har siktet inställt på Foridas huvudstad. Där tänker åtminstonde jag att det givetvis i helvetet bör vara Miami - men nej, det är det inte. Tallahasse heter den byn. Vi har inga som helst planer på vad vi ska göra där, men som vanligt så löser det sig nog ganska bra. Påhittigt följe jag dragit på mig det här. Finns massor med olika typkarraktärer i vårt gäng. PW t.ex löser varje oklar situation med ett: "Fan, vi kan ju alltid bara sätta oss och supa?"

Om man skulle titta tillbaka lite vad vi pysslat med dom senaste dagarna, då jag missat ett par uppdateringar. Sist jag skrev något så hade vi precis kommit tillbaka från en dagspromenad i det centrala Mobile, Alabama. Vi skulle senare under kvällen fira Isabelles födelsedag, så vi träffades upp på ett utav våra rum, drack lite öl och lyssnade på musik. Jag & pojkarna överlämnade sedan våran present, detta gjordes i muntlig form då det är rätt svårt att slå in ett fallskärmshopp, som dessutom skall äga rum många många mil sett från vartifrån vi befann oss. I presenten så innebär det, kanske till hennes stora förtret, att även vi hoppar. Så från 5000 m höjd kommer vi att slängas ut rakt ovanför Kennedy Space Center på östkusten av Florida. Datumet måste vara det finaste av alla - Vi ska försöka lära oss flyga, fredagen den 13e. Bra planering.

Efter rumshängande klev vi ut för middag. Fisk & skaldjurstallrikar, givetvis lokalfiskat då jag är en sann miljökämpe (Hyrbilen är en 3,6 L V6a) innan vi stolpade vidare för att finna något senkvällsnöje. Valet föll på något som hette Alabama Music Box. Lokalställe där vi blev oerhört poppis. Jag var imponerad över antalet människor som skulle fram och tugga med oss. Hursom var det ett jävla rally där inne. Där inne gick det även upp ett starkt, skinande ljus i mitt huvud, när Fredrik entrade scenen för att framföra lite karaoke. På mindre än en vecka så har 75% av resegruppen fjantat runt på karaokescener. Givetvis inte jag. Ett jävla cirkusgäng man hänger med. Lite senare var PW sugen på cigg, så han fick skjuts för att handla av sin nya vän för kvällen. Heath Greene hette han. Underbar människa som skrattade högre än alla jag träffat tillsammans och även oftare än detsamma. Dom överlevde iaf. När nog fick vara nog så promenerade vi fyra hem. Vi tyckte att det var en äckligt bra idè att bada i hotellets pool när vi väl kommit dit. Det tyckte inte nattvakten som klev ut och gav oss arga blicken från lobbyn. Efter ett par sekunders fjäsk från skribenten så var vi good to go: "But only for 45 minutes" Ok? Vi hade tänkt oss att ta ett dopp och gå upp men nu fanns det ju tid för x antal OS-längder i pölen.

Morgonen fick ett bryskt uppvaknande när Isabelle inser att hon glömt sitt betalkort på lokalen från kvällen innan. Man lade helt enkelt in sitt kort och drack tills man kände för att gå hem, då kvitterade man ut kortet och skrev under notan. Det gjorde vi alla - Utom Isabelle. Saken var att den baren var skitstängd fram till sena eftermiddagen, förhoppningsvis. Fanns vissa möjligheter att dom inte öppnade igen förrens dagen efter. Och det funkar ju inte. Så efter att ha provat alla möjliga lösningar så var det bara att ringa och spärra kortet. Ingen fara på taket. Egentligen mest för baren, eftersom att Isabelle inte hämtat ut kortet var ingen summa dragen eller låst, och nu när kortet är spärrat så kommer inte heller baren åt några pengar. Win win för Isabelle. Dock finns en överhängande risk att Isabelle bojas och grips så fort snuten hittar henne. Sånt är alltid roligt och en extra krydda på resan.

Vi åkte sedan vidare från Mobile till Panama City. Kom fram tidig kväll, fixade ett hotell och bestämde oss för att ikväll skulle det vilas och rekreateras. Jag, Solander och Melkersson var rörande överens. Inte PW dock. Han ansåg att: "Då kan vi ju lika jävla väl bara gå och lägga oss" Det gjorde vi inte. Vi stack ut och åt middag och tittade på folk istället. Vi har valt att semestra i Florida som inte har någon turistsäsong nu, så det är inte sådär vidrigt mycket människor ute och rör sig som på en turistort hemma i Europa nu. Och det är bra, för om det är något jag hatar nästan lika mycket som när ölen tar slut så är det just människor. Vi blev tidiga hem styrde mot bingen. Jag och Isabelle somnade jävligt fort och sov ut ordentligt. Vi träffade herrarna Melkersson och Wolffelt vid frukosten. En till synes sprudlande glad Melker och en totalt förkrossad och uppgiven Fredrik. Det visade sig att Melker hade gått loss totalt inatt med sina världsrekordsnarkningar och inte ens när Fredrik spöat på honom med kuddar, skor och tavlor hade karln hållit upp med lätena i mer än ett par sekunder. Det hade resulterat i 1,5 timmar sömn cirkus för Fredrik.

Nu skulle det solas och bada lite. Åkte till Panama City Beach, lång vit fin strand som var relativt folktom. Temperatur i vattnet på runt 27/28 grader. Blev sen lunch på strandhaket bredvid och nu sitter vi här i bilen. Fredrik är jätteglad över att vi sagt att vi kan tänka oss att gå ut på krogen med honom ikväll. Återkommer med nya uppdateringar under morgondagen tror jag.